Vilken vecka det har varit. Fliza har börjat på 2 valpkurser, hon behöver nog gå på 2. På den första var hon klart värsta hunden och tredubbelt större än de andra. När vi skulle gå en gemensam promenad drog hon så att tungan blev blå, ja visste inte heller att den kunde bli det men det bli den visst när hunden inte fått något syre alls på länge. Men man får tänka positivt, det kan bara bli bättre kommande gånger. Nästa hundkurs var med Flizas kullsyskon, där kan man nästan säga att hon var lugnast. Här fick vi träna på att stanna kvar, gå fint och att inte dra med mera. Kan verkligen behövas att jobba på dragandet, i veckan har vi verkligen slitit på promenaderna. Gäller ju bara att vara den mest envise.

På valpkursen nr 2 fick vi ett bra tips om hur vi skall få Fliza att sluta hoppa, att liksom hålla kvar henne i ansiktshöjd när hon hoppat upp. Då blir det plötsligt inte lika kul att hoppa längre. Har funkat riktigt bra, hoppandet har minskat drastiskt. Dragandet har tyvärr inte minskat i samma fart men vi får nog ge det ett tag. Kanske lika länge som det kommer att ta för husse och matte att sluta sätta sig ner på huk när vi ger kommandon till Fliza. Fattar ju själva att det inte ökar vår pondus att krypa ihop bredvid hunden men då vi gjort det sedan hon var lite valp är det en vana som är svårt att bli av med.

När vi skulle gå och lägga oss i går gick Fliza till dörren och lipade. Hon hade precis varit ute på sista kvällsturen men det fick bli en till och det visade sig tyvärr att hon nog ätit något olämpligt så magen var inte så glad. Har behövt gå ut var tredje timma i natt. När Fliza satt vid dörren och väntade på att gå ut för andra gången i natt, lyckades hon i sin iver att komma ut hoppa upp precis samtidigt som matte böjde sig över henne för att sätta på kopplet. Hårt hundhuvud möter mjukare näsa resulterade i en hel del blod. Att klockan var 5.30 gjorde inte det hela mycket bättre. Kan säga att det blev husse som fick ta den promenaden. På hundkurs nr 2 fick vi höra att vi inte skulle vara godisauotomater, utan bara ge godis som beröm vid konster och speciella tillfällen. Nu när Fliza inte mår bra och inte får mat har vi kört utan godis, bra för oss att se att vi inte behöver muta hunden utan att vi kan använda godiset som en belöning när något speciellt bra har gjorts. Hur som helst kommer vi att spara pengar, hundgodis är ganska dyrt.

När vi i tisdags skulle spåra tog Fliza spåret perfekt trots plötsligt tilltagande blåst, men när vi väl kommer fram till målet finns inte den nyinköpta leksaken som skulle vara belöningen kvar. Någon ***** ***** hade tagit den. Vi brukar ha gamla vantar som mål men nu hade vi bara med en leksak med så det fick blir den. Surt att bli av med nya leksaken på ett sådant sätt.

En riktigt rolig sak som Fliza lär sig denna vecka är att bära sin egen bajspåse till soptunnan. Hon travar så stolt med huvudet högt och vi får känna oss lite stolta.

Den 3:e mars skrev jag ”Det är konstigt vad fort saker ändrar sig. I början var bitandet och kräkningar i bilen det vi oroade oss för mest men nu är ju inget av det något problem längre. Nu prioriterar vi på att få henne att klara av att vara själv utan att skrika och att inte hoppa upp på folk. Förhoppningsvis kan vi inte ens minnas att detta varit något problem om några månader eller så är det önsketänkande.” Nu kan Fliza lugnt vara själv 4 timmar (ingen granne har i alla fall sagt något och hon ligger och sover när vi kommer hem) och hoppandet känns som att det snart är ett minne blott, trots ömmande näsa.



Stanna. 

Fot.  Köttbullar är gott.  Ge mig köttbullen så att jag kan springa iväg någon gång. 

Ingen påskhare eller påskkärring men en påskhund. Fliza tyckte det var så där lagom kul att vara påskhund men söt var hon.

Fliza har varit otroligt jobbig hela påskhelgen, som ett barn speedat på påskgodis. Har inte kunnat slappna av alls, hängt längst ut i kopplet och dragit åt alla håll som går. Inte hunnit lukta nått på promenaderna utan haft fullt upp med att dra. Hoppas att det är en del av utvecklingen och att hon blir lite lugnare efter löpet. På morgonpromenaden idag var det som att hunden under natten blivit förbytt, nu gick hon lugn och luktade noga på allt.

Spårade riktigt bra i helgen trots att de kom en vilsen hundägare med hund mitt i spåret. Hundägaren fattade nog inte alls vad vi höll på med för hon tittade på oss som att vi var galna. Fliza var helt fokuserad på spåret och undrade nog varför det stod några precis vid spåret.

Fliza och F leker i trädgården.

Vi människor han även titta på ett veckogammalt föl, Fliza fick för säkerthets skull vänta inne.

Vad gäller hundvalparna så var det ju faktiskt bara ett aprilskämt, tipstack till V. Vi har mer än nog med bara lilla Fliza. Får nöja oss med föl.

Efter en vanlig start på dagen kommer jag hem från skolan vid lunch.

Döm av min förvåning när jag ser Fliza liggandes i soffan med 5 valpar!

Vi som inte ens märkt att hon löpt.

Tur i oturen att vi nyss flyttat till större lya i alla fall.

  Titta vad lika de är sin mamma och vad fort de växer.