Det har varit tyst här på bloggen ett tag så tänkte komma med en uppdatering från helgens träning. Har man en krävande hund är det viktigt att aktivera hunden mentalt. Såhär kan det se ut under ett träningspass...

Ja så här aktiva är alltså hundmänniskor:)

Kanske går du i hundköpartankar? I så fall kan jag rekommendera dig ett kap.

Köp en billig hund utan päls och köp sedan billig päls av oss. Fliza har fällt päls åt säkert 3 schäfrar alternativt 25 nakenhundar. Pälsen är i färgen grå/svart.

Vi är väldigt noga med vart pälsen kommer, men om du slår till snabbt får du en extra hårboll på köpet.

Pris: 20 kr /ICA-kasse

Kan det vara sant? Är den äntligen här nu? 

Två små krokusar har vågat sig fram, men de fick det lite kallt om fötterna när det kom ny snö i helgen. 

En tapper liten snödroppe. Dessa bilder tog vi i Dalsland i helgen.

Här vaktar jag! Någon som sett en katt?

Iväg far dummien och Fliza.

Full fart frammåt

Dummien i sikte

Start av inbromsning

Dummien är fångad

På väg mot Matte med bytet

Räcker det inte med att jag lägger den här borta?

Ok nu har du fått den, kasta igen!

Finns det någon semla kvar till mig? Jag brukar ju få mat av dig.

Jag har inte fått någon mat på säkert hundra år!!

Se vad hungrig jag ser ut... tvingas ju äta all kattskit jag ser nu när ingen ger mig

någon mat.

Förutom att äta kattskit har Fliza hunnit träffa 5 rådjur och leka med Mattes två syskonbarn. Hon har även hunnit pussa hästen Drömmen på mulen (2 ggr!). Han tyckte inte det var lika trevligt så han stampade med hoven och då blev Fliza lite rädd, vilket var bra för då ger hon honom kanske lite mer utrymme nästa gång.

Igår tog Fliza och Matte spårvagnen in till stan för att därifrån åka tåg till Mattes päron i Dalsland. Spårvagnsresan gick över förväntan. Fliza låg snällt på golvet och kollade in de andra resenärerna. Var inte mindre än 3 hundar i samma vagn varav en mycket ilsk Chihuahua som tur var fick plats inuti sin Mattes jacka.

Väl på tåget visar det sig att på hela tåget till Karlstad fanns 4 platser för djur och samtliga av dessa 4 platser var placerade runt samma lilla bord. Det stog också en skylt om att alla hundar skall vara placerade på golvet vid sätet. Hur i hela världen tänker SJ? Om det hade suttit folk på alla platser hade ju inte ens en enda schäfer fått plats på golvet och definitivt inte fler än en hund. Som tur var så var Fliza enda hunden på hela tåget.

När tåget började rulla somnade Fliza och vaknade inte förrän två män från Somalia som satt på sätena bredvid ville bjuda oss på kycklingvingar och chips. Matte avböjde så trevligt hon kunde men tror ändå de tog lite illa upp, de sa att där de kom ifrån delar man med sig av maten till dom som sitter bredvid. När Fliza sett kycklingvingarna kunde hon inte sova längre utan stirrade på dessa två män i hopp om att få sig en vinge. De var säkra på att Fliza tittade så för att de var svarta och hon nog inte sett så många svarta förut, det har hon i och för sig inte men jag tror faktiskt det var kycklingsvingarna hon var mest intresserad av.  

De frågade massa saker om Fliza, vem som tog hand om henne på dagarna, vad hon kostade att köpa mm. De frågade även: Is she a man?. De fick svaret: She’s a female. What? A female? Why do you want a female? Is she a man and a woman? Insåg då att de trott att ordet ”female” betyde typ kvinnoman. Inte så konstigt eftersom att male ju betyder man. Fick förklara att hon var av kvinnokön, en bitch. Tror inte de visste att bitch betyder tik för de hade väldigt roligt åt att jag kallade min hund för bitch. Sedan frågade de om Matte var fotbollsspelare för de tyckte att det såg så ut, tänk va skenet kan bedra. Matte som inte har något bollsinne alls håller sig så långt bort från alla bollar hon kan, förutom chokladbollar då.

Det kom också fram en man och frågade om Fliza var en schäfer. Är många som frågar det, folk är väl vana med utställningsschäfrar och bruksschäfrarna ser ju lite annorlunda ut. Han berättade att han hade en blandrashund hemma med bland annat jack russell i. När han fick höra att det var Flizas första gång att åka tåg sedan hon var valp tycket han att hon var riktigt duktig. Det tyckte Matte också.

Vad händer? Det var ju vår igår och nu kommer det snön igen. Fliza är i alla fall glad, hon var som en ko på vårbete när vi kom ut och hon såg snön. Lite svårt med den där kontakten vi hört så mycket om. Tacka vet jag snöbollar.

Igår, när det fortfarande var vår, tog vi med Husse på lunch på brukshundsklubben. Vi hade tänkt gå en promenad på militärfältet men där låg det gröna gubbar på stigen så vi gick en mindre runda i skogen. Var inte så mycket folk där så Flizan kunde gå lös. Sedan intog vi våra sallader i solen på terassen, känns som om jag drömt detta när jag tittar ut på all snön idag.

På väg till bilen mötte vi Janne. En av Flizas intruktörer på valkursen. Han berömde henne, eller oss, och sa att vi måste jobbat mycket med henne för hon var så mycket lugnare nu. På valpkursen for hon ju runt som ett jehu så tungan var blå. Janne frågade om vi kunde tänka oss att vara figuranter en liten stund så han kunde träna sin hund i lite sök. Plötsligt befann vi oss liggandes i var sin lövhög under en björk (inte samtidigt alltså). Hans hund var jätteduktig. Sedan fick även Flizan komma ut och köra ett litet sök. Matte fick återigen lägga sig vid en björk och Fliza fick vittra henne. Hon var duktig och Matte blev hittad. Sedan fick vi även lite tips om hur vi kan få Fliza att sluta lämna alla föremål en meter framför oss. Tyvärr har GMBK ingen kurs som passar oss denna terminen. Tävlingsförberedande kursen har vi redan gått och nästa kurs är tävlingskurs och så långt har vi inte kommit ännu. Fliza kan alla delarna i lydnadsklass 1 men har inte tålamod och fokus nog att klara tiden och streckorna mellan de olika momenten. I sommar eller höst kanske hon samlat sig lite.

Synd att man inte kan prata med henne och förklarar läget. Hon är en väldigt smart hund, ibland lite för smart. Förra veckan sprang hon runt med ett äpple i munnen när jag kom ut från badrummet. Hon hade hittat min ryggsäck, öppnat blixtlåset, borrat ner huvudet. Tagit ut de tråkiga sakerna som en pyjamas och en bok, sedan sprang hon runt och hade väldigt kul med äpplet som legat längst ner i väskan. När vi åt kvällsmat igår såg vi att Fliza satt i buren, hon får all sin mat där så hon satt och väntade på sin tur. Hungrig och smart!

Här kommer lite bilder från helgens spår:

Fliza hittar första pinnen

Det är jobbigt att spåra, Husse verkar dock tröttare än Fliza.

Ser Husse ett skogsrå eller är han bara rädd att fotografen (Matte) ska kapa hans huvud på ännu en bild?

Det var ju E som kom bakom granen, nu behöver Husse inte vara rädd längre, och huvudet blev inte alls kapat på denna bild, titta vad glad han blev.

Matte klarar inte riktigt detta med att inte ha något jobb. Det finns ändå gränser för hur många kantarellsök och promenader med Fliza som är roligt att göra. Fönster och mattor har tvättats, glovet lika så.

Nu har det övergått till bakande, vilket även i vanliga fall är ganska frekvent förekommande hemma hos oss. Favoriten är muffins, inte vilka muffins som helst utan cupcakes skall det vara med glasyr och strössel och annan lyx. Har bakat otaliga muffins de senaste åren och brukar ha årliga muffinskalas.

Så här såg det ut på Hallowen förr förra året

Nu har jag dock hittat en ny grej. Makroner, aldrig sett det förut men nu tycker jag mig se dessa färgstarka små bakverk överallt. Var bara tvungen att prova. Kunde inte hålla mig till en sort utan delade smeten och gjorde två olika varianter, kaffe/choklad samt hallon. Jädrar va goda de blev. Anders sa att det var till och med godare än de han åt i frankrike (makroner är ett fransktbakverk). Tänker rama in det omdömmet i guldram och sätta brevid Flizas framtida diplom.

  Mandelmaräng och smörkräm kan inte bli äckligt, bara ätligt.

Det räckte dock inte med Makronerna. I söndags var det dags för det årliga semelkalset, var några tappra själar som tog sig hit. Fliza var på övernattningsparty på annan ort, med tankte på vad hon hade mellan tänderna hade hon nog inte enbart levt på torrfoder. Hon kom hem mitt i semelkalaset. Vet inte vad hon haft för sig (det ville hon inte berätta), med hon var så trött att gästerna fick kliva över den liggande hunden på hallmattan när de skulle gå.

Kidnappade Husse på lunchen igår. Åkte till brukshundsklubben. Tränade lite på planen, Fliza fick prova på att springa genom tunneln för den låg ute. Var först livrädd för tunneln, när vi flyttade på den, men sekunden efter sprang hon igenom den. Vi gick sedan en promenad på militärområdet. Fliza hittade en jättestor pinne som säkert någon annan hund hade fått lämna precis vid kanten av planen. Denna pinne bar Fliza med sig hela promenaden. Var inte det enklaste för den var ju fasligt tung och hon fick hela tiden övervikt på ena eller andra sidan men efter att ha lipat lite på pinnen för att den skulle bli lättare och prövat sig fram till en jämvikt gick det bättre. Det var helt öde uppe på klubben så Fliza fick gå runt på altanen och kolla läget medan vi intog luchen bestående av ciabatta med skinka och potatissallad, chokladmuffins samt clementin. Det hela gick ner och Fliza var också nöjd för hon fick sista clementinklyftan.

Är fullt medveten om att det inte är speciellt bra att konstant gå på kortison men det är imponerande att se vad kortisonet har gjort med Flizas klåda. Nu kliar hon sig lika mycket som en frisk hund, inte det här hysteriska kliandet som hon ägnade sig åt dag som natt tidigare. 

Hon går fortfarande på så pass hög kortisondos att veterinären sa att vi nästan kan ge henne vad som helst nu utan att det kliar. När vi kommit ner i kortison dos kan vi börja prova med ex färskfoder. Vore himla trevligt att ha en hund som kan få en bit korv eller en köttbulle när hon gjort något bra men vi får se hur det blir med det.

Kolla vilken fin och stor pinne jag hittat. Hm, hur skall jag kunna bära med mig den? Bäst att lipa lite på den så kanske den blir lättare.

Nu har jag hittat en jämvikt eller nej den är lite tyngre på höger sida.

Skam den som ger sig.