Kidnappade Husse på lunchen igår. Åkte till brukshundsklubben. Tränade lite på planen, Fliza fick prova på att springa genom tunneln för den låg ute. Var först livrädd för tunneln, när vi flyttade på den, men sekunden efter sprang hon igenom den. Vi gick sedan en promenad på militärområdet. Fliza hittade en jättestor pinne som säkert någon annan hund hade fått lämna precis vid kanten av planen. Denna pinne bar Fliza med sig hela promenaden. Var inte det enklaste för den var ju fasligt tung och hon fick hela tiden övervikt på ena eller andra sidan men efter att ha lipat lite på pinnen för att den skulle bli lättare och prövat sig fram till en jämvikt gick det bättre. Det var helt öde uppe på klubben så Fliza fick gå runt på altanen och kolla läget medan vi intog luchen bestående av ciabatta med skinka och potatissallad, chokladmuffins samt clementin. Det hela gick ner och Fliza var också nöjd för hon fick sista clementinklyftan.

Är fullt medveten om att det inte är speciellt bra att konstant gå på kortison men det är imponerande att se vad kortisonet har gjort med Flizas klåda. Nu kliar hon sig lika mycket som en frisk hund, inte det här hysteriska kliandet som hon ägnade sig åt dag som natt tidigare. 

Hon går fortfarande på så pass hög kortisondos att veterinären sa att vi nästan kan ge henne vad som helst nu utan att det kliar. När vi kommit ner i kortison dos kan vi börja prova med ex färskfoder. Vore himla trevligt att ha en hund som kan få en bit korv eller en köttbulle när hon gjort något bra men vi får se hur det blir med det.

Kolla vilken fin och stor pinne jag hittat. Hm, hur skall jag kunna bära med mig den? Bäst att lipa lite på den så kanske den blir lättare.

Nu har jag hittat en jämvikt eller nej den är lite tyngre på höger sida.

Skam den som ger sig.