Nu är vi tillbaka i stan efter en långhelg hos Husses Mamma och O. Vi har blivit mycket bortskämda, med massa god mat. Som vanligt hade Fliza mycket svårt att komma till ro första dygnet. Sov mycket oroligt första natten, gick runt, kliade sig med mera. Efter skogspromenader och bad kom hon till ro lagom till kvällen. Badet på midsommarafton var vårt första bad ihop. Matte som inte badat med hund på många år fick några rivmärken innan hon lärde sig hur man manövrerar bort en simmande hund. Fliza älskar verkligen att bada, är som ett barn och vill aldrig gå upp. Nu har vi badat i dagarna tre och Fliza har börjat fatta hur nära människor det är ok för henne att simma.

I grannhuset bor det en Doberman. Det är en snäll hund som inte brukar smita från sin tomt men när han såg Fliza flög han över staketet. En liten överaskning för Husse som var ute på morgonrastning med Fliza. Blev en jädra fart, de han med många varv runt huset innan han blev infångad igen. Den tredje gången det hände var det inte lika roligt längre. Då strök också delar av Husses mammas trädgårdsland med. Vi är hur som helst stolta att Fliza snällt höll sig på ”sin” tomt hela helgen.

Fliza hittade en tegelsten på tomten som hon ville ha. Den var dock lite tung och svårt att bära. Lipandes och morrandes försökte hon få den att flytta på sig, utan större framgång. Sedan skällde hon ut grillen som plötsligt blivit jättefarlig trots att den stått där hela dagen. Undrar ibland var som händer i hennes lilla huvud.

Flizan som går på allergifoder och inte får äta något annat än det stal Husses frukostmacka idag. Husse uppskattade det inte men Fliza tyckte nog att makrillsmackan var det godaste hon fått på år och dag. Så kan det gå när bordet lämnas utan uppsikt för en sekund.

Idag har vi varit på minigolf. Fliza tyckte att det sög att inte få jaga bollarna men efter ca 1, 5 timmar gav hon upp och somnade. Sedan kunde folk mer eller mindra kliva över henne utan att hon brydde sig. Var där med en familj som haft både schäfrar och rottisar, de var himla förtjusta i Fliza. Herrn i huset saknade hund så mycket att han bad att få ta en promenad med Fliza. Händer inte så ofta att någon frivilligt vill gå ut med vår hund så visst fick han det. Fliza fick en promenad och lite apport i vattenbrynet, vet inte vem av dem som tyckte det var roligast. Hemresan tog ca 4 timmar, kan säga att Fliza inte gjorde mycket väsen av sig.

En nybadad Fliza med sin fina midsommarkrans.

Denna helg har flocken varit delad. Hussa var på festival så Matte och Fliza tog sitt pick och pack och åkte till Dalsland igen. Fliza gillar inte när flocken delar på sig, så första dygnet hade hon inte en lugn stund. Var ju tvungen att följa efter alla nya flockmedlemmar så fort som de rörde sig, när alla inte satt stilla samtidigt rände hon runt trots MYCKET aktivering. När prinsessan och prinsen sagt ja och börjat äta mat och Fliza fortfarande for runt som en galning fick matte nog och gick ut och la ett spår. Efter spåret var det som att luften gick ur fliza. Hon somnade framför tv:n och sov genom resten av kungamiddagen. När vi fått se den höga tårtan kände vi oss mätta på bröllop och gick och lade oss.

Fliza brukar vara ganska bra på att ta sovmornar på helgerna men inte när vissa i flocken gått upp tidigare, så det har blivit tidiga mornar varje dag. När man går upp tidigt så hinner man med mycket på dagen. Blev en promenad till skogen där vi körde en uppletarruta, gick okey men mycket ommöblering av föremål innan hon kom med dem. Så himla skönt att vara på landet där hon kan få springa lös mer eller mindra hela tiden.

Denna helgen fick Fliza träffa kossor för första gången. Kan börja med att säga att hon precis innan hon såg första kossan blivit helt skräckslagen av en brevlåda, vår tjej är inte så tuff just nu. Hur som helst så såg vi först bara en ko. Fliza blev mycket intresserad. Började dra i kopplet, men när vi kom närmre blev det lite kusligt så då smög hon efter Matte istället. Plötsligt säger kossan Mu. Jädrar vad rädd Fliza blev, började skälla och springa runt. Först då får alla andra kossor upp ögonen för den galna hunden och springar fram för att titta på vilddjuret. Kan förstå lilla Flizan som aldrig sett en kossa förr. En hel flock med kossor som glor och frustar ser ganska kusligt ut. Vi lyckades i alla fall ta oss förbi dem. På vägen tillbaka var vi tvungen att passera kossorna igen. Matte tog sig lite vatten över huvudet och tyckte att Fliza skulle klara att vara lös när hon gick förbi kossorna. Gick riktigt bra först när alla kossorna var på andra sidan hagen men när de såg vilddjuret ville ju alla springa fram och titta på nära håll. Denna gång skällde inte Fliza men hon tyckte ändå att de var ganska kusliga, så det fick bli koppel på sista biten. Ville inte ha en hund mosad av kossor.

Självklart hittade Fliza en katt att jaga även denna gång, tyvärr har hon aldrig någon chans. Även om Katten har lite väl många kilon till godo kommer hon aldrig hinna i kapp honom. Det kan dock vara bra för han med lite extra motion.

När vi kom hem till stan intog Fliza sin bästaplats på divanen och där har hon legat hela kvällen. Borta bra med hemma bäst.

Idag åkte vi återigen upp till brukshundsklubben. Eftersom att Fliza oftast blir väldigt exalterad när hon märker att vi kör mot brukshundsklubben (och andra ställen som hon tycker är kul att åka till) bad vi att få låna ett antiskallhalsband av Carina. Det funkade jättebra vid först skallet. En stark doft av citron spridde sig i bilen och Fliza blev mycket förvånad. Hon skällde igen och samma sak hände. Hon såg ett mönster och tog upp kampen mot den där citronsprutan. Fliza skällde som aldrig förr och snart var citrondoften slut. Summa summarum, antiskallhalsband funkar inte på Fliza och vår bil luktar nu stark citrondoft.

Väl uppe på brukshundsklubben körde vi uppletarruta 2 gånger. Gick helt ok. Sedan lekte vi lite och satt på en sten i solen och njöt av det fina vädret. När vi kom tillbaka till bilen skulle Husse och Matte ta en fika och Fliza lämnades i bilen. Vi hade inte hunnit mer än 50 meter från bilen när vi blir omsprungna av en lös hund. Döm av vår förvåning när vi inser att det är vår hund som just passerat oss. Vi kallar in henne och hon kommer snällt. Flizas bur hade inte blivit helt stängd och eftersom att det var varm så tog vi ner alla rutorna. Fliza hade alltså hakat av burdörren och hoppat ut genom fönstret. Så kan det gå när inte haspen är på.

Igår blev det helt spontant en spårträff med flera av Flizas kullsyskon. Första spåret gick inte alls bra för oss, kanske berodde det på att flera gick med eller att vi inte riktigt startade spåret som vi började. Hur som helst virrade Fliza bara runt. Tog en pinne men sedan kom spårandet aldrig igång igen. Var tvungna att ge henne ett nytt försök, ville ju visa upp den bästa sidan för uppföderskan. Nästa spår gick mycket bättre. Hon hittade alla 5 pinnarna och gav dem till Husse efter lite lek.

Taktiksnack

Stolt Husse och uppfödare efter ett lyckat spår. 

Med hjälp av GPS:en kan man se hur Fliza spårade och jämföra med var spåret låg.

Det är jobbigt att spåra för både hund och människa, fikapause är ett måste.

Denna veckan har gått så fort. Vädret har ju inte varit det bästa men vi kände oss ändå tvugna att ta oss upp till brukshundsklubben I torsdags för att låta Fliza jobba lite. Körde uppletarruta 2x, gick mycket bra. Hon kommer tillbaka med föremålen men fattar inte riktigt varför hon måste ge oss dem I handen, funkar det inte lika bra att lägga dem på marken?. På vägen tillbaka från Uppletar rutan mötte vi ett rådjur, vi såg det innan Fliza och kallade in henne. Fliza vänder tillbaka mot oss, får se rådjuret men väljer ändå att komma till oss. Jädrar vad glada vi blev! Blev mycket lek när hon kom fram till oss kan jag säga. Igår körde vi ett spår I regnet, gick helt ok. avlämningarna gick kanon.

Idag tog vi sovmorgon. Väcktes av hångel med Fliza, lite väl mycket tunga för min smak. Urk. Efter lång helgfrukost stack vi till brukshundsklubben igen Där träffade vi på Carina, Flizas uppfödare. När vi pratat klart med henne och gick för att hämta Fliza I bilen satt det en hund på förarsätet. Buren hade inte varit låst så Fliza hade lämnat den och satt I framsätet och tryckte ner rutorna med fönsterhissarna.

Tokhund. Vi körde en uppletarruta och sedan lite inkallning innan vi åkte till Nordgården, där fick vi människor god mat och kakbuffé.

Sist kommer en bild från förra helgen, då vädret var lite mer på vår sida.

Efter en underbar helg på landet är vi nu tillbaka i stan.

Matte har börjat sommarjobbet och Husse jobbar på som vanligt så det blir lite tid över för Fliza men med lite puzzlande skall nog alla bli nöjda. Nog om det och tillbaka till helgens bravader.

Helgen börjades med studentfirande. Där, mitt i skogen lågt från närmaste stora väg, hade vi chansen att köra inkallning med Fliza på fälten. Hon fick springa lös och sträcka på benen. Fliza uppförde sig bra på kalaset och många passade på att hälsa på den busiga schäfern.

Första natten hos Mattes föräldrar sov Fliza jättedåligt och vi blev oroliga att det var urinvägsinflammation på gång igen men insåg att det nog bara var Mattes mammas- och pappas snarkande som höll henne vaken.

På lördagen åkte vi upp i skogen och vallade upp en uppletarruta. Gick okey. Avlämnandet gick bra men värmen påverkade Fliza, hon var lite seg. Otroligt för att vara henne. Nästa dag lade vi ett spår, hon missade den först pinnen men tog de 2 andra med elegans. Sedan åkte vi hem till Ls morfar. Där körde vi sök med Cookie, Harley, pensionären Viggo och sökproffset L så klart. L och Viggo vann en hel del priser på den gamla goda tiden. Fliza var duktig på att hitta figuranterna, alltid en bra början. Cookie hittade L men var inte alls lika snabb som Harley. Ingen slog dock Viggo på fingrarna. Han hade minnsan inte glömt hur man kör sök. I brist på rulle fick han återvända med en boll i munnen, underbart att se han knata runt efter bästa förmåga.

Dagen avslutades med en stund i hängmattan och ett svalkande bad i baljan (återkommer med bildbvis). Sedan var det dags att packa in allt i bilen igen och åka tillbaka till stan. På återseende!

Häromdagen var vi ute på promenad och mötte en blandrashund med en människa i kopplet. Människorna ville att deras hund och vår hund skulle få hälsa. Fliza får bara hälsa på hundar som hon kommer träffa mer, alltså inte hundar vi möter på promenaderna. Detta för att hon inte skall vilja springa fram till alla hundar hon ser. Människorna tog inte detta besked så bra utan fick för sig att detta berodde på att deras hund var av blandras. De sa bland annat att de hoppades att vi inte hade barn för då får väl inte de leka med svarta barn. Sedan fick vi en lång utläggning om att Jan Myrdal var tjock som barn och resten av familjen var smala. Eftersom att han inte passade in så han lämnades bort till sin mormor. Varje gång han var hemma på besök kissade han ner hela lägenheten.

Ångrar så att jag inte frågade människorna om deras barn brukar springa fram och hälsa på varenda människa de möter på hela avenyn. Mycket skall man vara med om, vi som bara ville ha en lugn kvällspromenad.

Igår var det avslutning på GMBKs valpkurs, där var det inget konstigt folk som kallade oss rasister. Var strålande väder, det har faktiskt varit fint väder vid varje kurstillfälle. Eftersom att vi inte var så jättemånga fick vi själva välja vad vi ville hitta på. Blev uppletarruta, inkallning och lite lek på agilityplanen. Uppletandet gick bra. Som vanligt for Fliza ut i rutan, hittade en kant och gick sedan innåt. Hittade föremålet och kom springande med det, stannade några meter från Husse. Vi blev lite oroliga att hon tänkte sticka i väg med det men hon kom fram med det istället. Kändes väldigt kul att det gick bättre denna gång, har övat en hel den på avlämnande delen sedan andra valpkursen då det inte gick lika bra. Eftersom att vi var först ut kändes det extra kul att hon faktiskt gjorde det hon skulle. Inkallningen gick ok, hon kom varje gång men ville inte stanna hos Husse. När vi kört det några gånger blev hon lite trött och mer benägen att stanna kvar. På agility planen blev det massa bus. Först började vi med den platta tunneln, den var lite kuslig men det var inga problem att springa igenom den. Sedan tog vi den valiga tunneln. Där hade de innan lockat med korv så Fliza stannade i tunneln och slickade korvrester, stackars hund som aldrig kan få korv. Men nu väntar en helg mer massa träning, bus, lek och förhoppningsvis även ett dopp eller två.