Idag har det varit en underbar dag och vad passar inte bättre än att tillbringa den ute. Sagt och gjort plockade vi ihop våra saker för att ge oss ut och bygga en bas. För att byta miljö från den tysta och lugna skogen gick vi nu och satte oss i en skogsdunge mellan en gångväg/väg och spårväg. Mycket intryck och ljud att hålla reda på. Verkar dock som all träning börjar ge resultat. Inget skall under hela tiden, dock så får man neja när Fliza börjar tycka det är för tråkigt och hittar på egna uppgifter som att kasta kottar eller tugga på pinnar. i basen SKALL MAN VILA! :)

Efter några timmar gick vi in igen och slappade. Märkligt att en så lågaktivitetsövning kan göra en hund så trött men ganska tacksamt.

Glad midsommar på er alla bloggläsare!

Fliza ligger ner efter 30 minuter. Börjar bli lite trött.

Ytterligare 30 minuter, spårvagnar kör förbi, människor går förbi, och bilar kör fram och tillbaka. Äntligen börjar det falla på plats att man inte behöver eller får jobba i basen.

Blev verkligen illa till mods av nyheten att en djurskötare avlidit efter att ha blivit attackerad av vargar på Kolmården. Visst är en varg alltid en varg oavsett om den fötts i fångenskap och flaskmatats av människor men ändå tragiskt att det skulle gå såhär. Tänker på de där hundarna som anföll en ryttare, man glömder lätt bort vad tom hundar är kapabla till. I bland agerar de som de rovdjur de egentligen är. Läste senast idag om en man i Bulgarien som dött efter att ha blivit attackerad av herrelösa hundar.

Vi besökte vargarna på kolmården 2010 och då var det svårt att tänka sig att de kan utgöra ett sådant hot. När vi var inne i hägnet kändes de mest som stora men väldigt skygga hundar. Vi trodde att vi skulle få se de lite på håll men det tog inte lång tid innan de kom fram och slickade oss i mungiporna. Så fort någon av oss rörde sig försvann de dock lika fort som de kom. På ett sätt känndes de så tama men samtidigt så skygga och vilda.

Tyvärr kommer det väl aldrig gå att få reda på vad som egentligen hände i söndags eftersom det inte verkar varit någon som såg händelsen. Hur som helst är det fruktansvärt att utgången blev som den blev.

Husse klappar en av vargarna vi fick träffa

 
En ståtlig varg oberverar oss på avstånd 

I helgen blev Fliza godkänd som tjänstehund FM. Det har varit mycket slit och träning för att komma fram hit. Arbetsviljan har det inte varit något fel på snarare tvärt om. Att kunna ta det lugnt och varva ner. Mycket träning återstår men nu har vi i alla fall klarat mininivån och nu börjar träningen på allvar. Provet består i enkelhet av fast bevakning, patrullstig och spårprov samt en allmän bedömning i hantering och bastjänst.

Det har varit en fantastiskt rolig resa, främst på grund av en fantastisk träningsgrupp och extremt motiverande och duktiga instruktörer:)

Fliza tar det lugnt i basen

Nu har vi äntligen gjort lydnadsprovet till tjänstehundskursen, tyvärr gick det inte hela vägen då vi nollade framförgåendet. Men då Fliza varit sjuk i kennelhosta och träningstillfällerna få så är jag nöjd ändå:)

Hade en snäll kursledare som lade ett spår till Fliza efter platsliggningen så att hon skulle vara något lugnare till nästa del. Dom flesta känner Fliza vid det här laget och vet att hon har sprudlar av energi. Spåret gick i alla fall bra!

Moment och mina kommentarer:

Linförighet          5.5   Trängde, sneda sättanden och  dk

Framförgående    0      Som bortblåst

Fritt följ              5      Samma som linförigheten

Platsläggande      5      dk och tog ett par steg innan hon lade sig

Inkallande           8      Sprang så att gräset sprätte:) lite dålig ingång.

Hopp                   7      Gick ok, satte sig nära hindret vid återhoppet.

Platsliggande       8      Två hundar reste sig och fick ge dk att hon skulle lägga sig då hon också var på väg upp.

Inga höjdarpoäng men en början, blir att ta nya tag till nästa gång!

Glad påsk!

Fliza har varit krasslig det senaste. Hostat och nyst så vi trodde att hon kunde fått kennelhosta men det gick över välidgt fort så vi et inte om hon bara var förkyld.

En dag när det var fint väder tog vi en sväng till Sisjön och letade upp en geocach. Fliza firade med att bita på ett vedträd som hon hittade. Tyvärr så hittade vi även årets första fästing på Fliza så det är hög tid att börja kolla efter fästingar igen.

Vi började helgen med att bege oss till landet. Det var nämligne så att mattes ena systerson fyllde år. Innan vi skulle drabba samman så vilade vi upp oss lite. Lantluft kan göra susen.

Fliza chillar och Matte läser tidningen Land

På lördagen var det så dags för barnkalas. Efter att vi hälsat och pratat med gästerna gick Husse ut till bilen för att hämta det omtalade vilddjuret. När Fliza kommer in kastar vi ut några nävar foder så att hon ska ha något annat att tänka på än att hälsa på alla gäster.

Barnen börjar lära sig hur Fliza är och ser till att inte lämna mat obevakad och vänder sig om när Fliza kommer i full galopp. Fliza ja, hon börjar lugna ner sig i alla fall lite :)

En suddig bild på födelsedagsbarnet och Fliza.

På söndagen utvilade som vi var efter barnkalaset var det bara att gå upp alldeles för tidigt. Nu var det dags att träffa träningsgruppen. Efter en lång dag med 1.5km spår, ljudmarkering på patrullstig och en långprommenad med en kurskamrat så var Fliza allt bra trött på kvällen.

Ett ekipage väntar på att få gå patrullstigen. Underbart väder hela dagen!

Igår bjöds det på semelkalas.

Fliza som var ganska mör efter tjänsthundskursen hade nog väntat sig en lugn söndagseftermiddag men istället kom det massa folk och hundar, ögonen gick nästan i kors på tjejen. När alla gått hade vi bara kvar en mycket trött hund.

De fyrbenta får snällt ligga och vänta medan vi äter gobulle.

Harley kollar om det kan finnas några semlor kvar.

Även Fliza och Kakan hoppas få smaka på en semla eller två.

Bara en liten krake kvar och inte ens den hamnade i någon hundmage.

Nu är det på tiden att börja ta tag i bloggandet igen. Här kommer lite bilder från den gångna helgen.

Fliza spanar in fotografen under en vandring på Bohusleden. Det var blåsig och regnigt men vi fick hela skogen för oss själva. Under hela prommenaden träffade vi bara på en till schäferägare. Det är väl vi som tvingas ut oavsett väder:) Trots det gråa vädret var det skönt att komma ut och slappna av. Hunden fick inga krav utan hoppade runt i snön, bar på pinnar, och försökte fälla husse när det blev för tråkigt:)

Efter utbildningen till försvarsmaktshund passade vi på att följa med några deltagare som ville ta en långprommenad. Vi gick cirka 1 och en halv timme. Rottisarna hade sin egna lekstil och Fliza försökte att få vara med på ett hörn. När vi började var det gråmulet men på tillbakavägen blev det sol och underbart väder. Vilken härlig dag!