I söndags åkte vi upp till brukshundsklubben för att köra uppletarruta. Har inte kört uppletarrutan sedan i juli så vi såg fram emot att se hur det skulle gå. Med oss hade vi två ekipage från vår kurs. Vi gick ut i skogen. Band hundarna i var sitt träd. Gick upp rutan och lade ut föremålen. Vi blev först ut så Husse gick och hämtade Fliza. När han står och sätter på Fliza tjänstetecknet kommer en av de andra hundarna farandes. Rottisen hade ryckt sönder sitt halsband. Hunden tar ett varv runt oss och går sedan till attack på Fliza. Hon försöker bita Fliza i halsen men Husse befinner sig mitt emellan och försöker mota bort hunden med sin arm. Matte står bevid och skriker till husse att flytta sig från skottlinjen samtidigt som hon försöker sparka bort hunden. Hunden avviker, gör en lov och kommer tillbaka.

Denna gång hugger hon åter igen efter Fliza och får istället Husses arm i sin mun. Nu lyckas ägaren få tag på sin hund och kan hålla bort den.

Fliza undkommer utan en skråma men lite fattigare på päls. Husses nya regnjacka är ett minne blott men har skyddat honom bra från bettet, så det har inte gått igenom skinnet. Bör tilläggas att Husse senast på vägen upp till klubben återigen prisat denna nyköpa regnjacka. Var vid Matte sagt ” men för gudskull, vilket tjat om denna jacka”. Men det var en billig förlust med tanke på vad som kunde ha hänt.

Den bitande hunden fick snällt gå tillbaka till bilen medan kvarvarande hundar fick köra uppletarruta. Fliza hade blivit mycket bättre sedan sist gång. Lämnar fortfarande gärna av leksaken en bit innan så just avlämnandet får vi öva lite mer på men resten gick som smort. Efter två uppletanden och en hundattack var hon mör och fin när vi gick hem så hon gick fint hela vägen utan koppel.

Efteråt blev det fika på klubben där vi pratade lite om det som hände. Ägaren sliter och kämpar verkligen med sin hund och det är ju så otacksamt när något sånt här händer.

Eftersom vi tvåbenta i flocken var lite oroliga att Fliza skulle ha lite dåliga minnesbilder från attacken ville vi att hon skulle träffa en snäll rottis. Vi bestämde därför träff med magister D på klubben. Där fick hans hund och Fliza springa lösa medans vi gick en runda ihop. Fliza var sig själv igen och verkade inte en dugg rädd för den hunden. Fick i alla fall oss tvåbenta i flocken att känna oss lite lugnare.

Igår var det dags för kurs igen. Fliza kan egentligen alla momenten men är för ofokuserad på plan. Först i slutet av kursen var hon så trött att hon inte orkade bry sig om allt runt omkring. Hon la sig till och med ner frivilligt när vi stod och pratade!

Husse känner sig lite krasslig idag och tog därför Fliza till skogen där hon kunde springa medan husse tog det lugnt. Nedan följer några bilder från deras utflykt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är det skönt att slappa inne, gärna i soffan på en kudde där man inte får vara. ...

...någonstanns i de svenska skogarna. Allt vi såg var en ekorre! ...

Bild från helgens fynd i dom mörka svampskogarna:-)

Då har vi klarat av årets sista övning. Vi tränade mycket på ljud och vindmarkeringar. Det var härligt att se att det fungerade som det skulle även om vi stundtals var kanske 10 meter ifrån kulsprutor. På något sätt klarar hundar att skilja ut ljud f...

Vi insåg att det var dags att lämna vår lägenhet och flytta till större ytor...     Numera finns det en plats där alla kan få vara sig själv. Det är bra om man exempelvis vill lukta på dom fina blommorna:)       Förhoppningsvis kommer...