För att få njuta av ”riktig” snö en sista gång innan den smälter bort drog vi till Dalsland i helgen. Så skönt för både Fliza och oss att slippa koppel en hel helg. Fliza är riktigt bra på att hålla sig till oss när vi är ute. Denna gången var hästarna mer intresserade av Fliza än vad hon var av dem.

Hon har inte kissat inne på månader men när hon kommer hem till Mattes föräldrar kissar hon alltid på samma ställe, måste vara en katt eller nått som kissat där en gång i tiden.

Fliza fick även komma med på barnkalas. Både hund och barn var lite för energiska i början men efter ett tag gick det bättre. Fliza fick sitta i sin bur när vi åt, under protest, men när barnen sedan ville leka i hennes bur stod hon utanför och lipade istället. M har lärt sig att när hunden är jobbig håller man upp handen och säger ”itt” med bestämd röst. Han blev riktigt besviken när Fliza inte gjorde som han sa, men med hjälp av lite Frollic och assistans av Matte så satte sig Fliza även på M:s kommando. Så stolt han blev!

Fliza somnade så fort hon kom in i bilen och sov mer eller mindre hela kvällen, jobbigt att vara på barnkalas. Det är så skönt att kunna åka riktigt långa turer med bilen nu utan att hon kräks en enda gång.

Det är konstigt vad fort saker ändrar sig. I början var bitandet och kräkningar i bilen det vi oroade oss för mest men nu är ju inget av det något problem längre. Nu prioriterar vi på att få henne att klara av att vara själv utan att skrika och att inte hoppa upp på folk. Förhoppningsvis kan vi inte ens minnas att detta varit något problem om några månader eller så är det önsketänkande...

Snö är så kul!

 Jag tar den, jag tar den! Om jag står på bakbenen är jag lika lång som Matte.

På landet skall man vara klädd som en bonde tycker Husse. Snöbollen verkar vara lika intressant för hund som för häst.