Blev inte så mycket aktivering för Fliza i helgen och på måndagen var vi hemma och hämtade oss efter helgen så på tisdag tyckte vi att det var Flizas tur att få göra något hon tycker är kul. Kan också varit så att vi inte ville att hon skulle riva stället. Hur som helst packade vi fikakorgen och for ut i skogen. Är inte så lätt att hitta bra skog i stan men Husse hade ett ställe där han varit tidigare. När vi kom dit var Matte helt lyrisk och nästan på väg till banken för att få köpa hus där.

Vi gick och la spåret. När vi kom tillbaka till bilen står en till bli där. Ut ur den hoppar en golden och två mycket arga och morrande pudlar. Vi berättade var vi lagt vårt spår och bad dem att inte gå just där. Inga problem. Någon minut senare kommer en till större bil. Ur denna hoppar 2 rottisar och en lite skrutthund med jacka. De skulle ut på långpromenad med sin Matte. Skulle inte åt det håll vårt spår låg.

Vi tar ut Fliza och sätter oss för att fika. Då kommer en tredje bil. Ut kommer en fågelskådare och hans son. Medan vi fikar kommer två kvinnor gående följda av en katt. Strax efter det kommer en man med en schäfer, en tvååring med Flizas temprament. Han hade nog velat släppa sin hund lös, trodde väl som alla andra att han skulle vara själv där. Katten utgjorde dock ett problem för denna schäfer var mycket bra med katter om man inte vill ha kvar sin katt alltså.

Tillslut blev det dags för oss att ta spåret. Hade börjat mörkna så det blev lite spännande. Fliza skötte sig jättebra. Markerade alla pinnarna. Ville inte självmant ta upp de två först men det gjorde hon sedan med resten. Mellan 4:e pinnen och slutpinnen blev det jätterörigt för henne. Hon måste känt något annat spår där men hon hittade tillbaka till det rätta och tog sista pinnen = nöjd Matte och Husse.

När spåret var klart lämnade vi den myggtäta och överbefolkade skogen och åkte hem.

Vi har även hunnit med en tur till brukshundsklubben. Denna gång var L, J och Cookie och Harley med. Vi körde igenom lydnadklass 1:s alla moment. Gick så där. Fliza hade fått en promenad innan vi åkte upp. Väl uppe fick hon springa lös en stund för att bli lite trött. Väl på träningsbanan hade hon ändå så mycket energi att hon skuttade bredvid Fredrik när de skulle gå fot. Hon kan mer eller mindre alla moment i LK1 när vi kör de hemma så det gäller väl mest att träna de bland massa folk och hundar.

Nu på morgonpromenaden mötte vi vår gamle vän Eddie, 10-årig schäferhane. De hade inte träffats på flera månader och Fliza fick hybris, trodde att hon skulle sätta han på plats. Kan säga att han tryckte tillbaka henne ganska bra när hon la tassen på han. Hon är envis som en åsna och var tvungen att prova sin lycka om och om igen. Det var en trött hund jag fick med in, jobbigt att mäta sig med gammelschäfern.

Glömde nästan bort det bästa. Igår när Husse och Fliza var ute på lunchen tränade de lydnadsmomenten på en gräsplätt. En tant satt brevid på en soffa och när de var klara kom hon fram och sa att det var trevligt att se en så lydig hund. Varför händer aldrig sådanna saker när jag är ute med henne? Vi möter bara hundrädda människor som tror att Fliza skall äta upp dom.