Äntligen är det påsk och vilket otroligt vårväder vi fick!

Husse har åkt till fjällen så Fliza och Matte passade på att ta en tur till hennes päron. Där kan man springa lös och behöver inte något trist koppel.

Fliza tyckte att vi måste ta tillfället i akt och första morgonen vaknade hon redan 5:30. Efter att ha lipat i en timme gav Matte upp och gick ut med lipsillen. Efter promenad och frukost kunde dock Fliza tänka sig att sova några timmar till, mer eller mindre under tvång. Som vanligt körde hon fullt ös medvetslös första dygnet, vilket hon alltid gör på nya ställen. Sedan började hon lugna ner sig lite och han till och med visa sin gosiga sida.

När vi skulle gå ut för en sista kvällsrastnig glömde Fliza bort att tomten vi är på är omringad av strömförande staket eftersom att det går hästar där på dagen. Fliza gick och nosade på hästarnas blå vattenbalja, märkte inte alls att hon gick in i bandet. Hon gav i från sig ett hjärtskärande skrik och förvann skrikande runt huset. Jag han tänka att nu hittar jag henne adrig i mörkret. Sprang till dörren och efter några sekunder kommer Fliza dit. Hon ställer sig på trappan och vägrar gå därifrån. Vi gick in men eftersom hon inte han kissa innan stöten fick vi gå ut igen men Fliza var rädd för allt och smög bara runt brevid mig så vi fick hoppa kvällskissen. När vi väl skulle lägga oss sitter Fliza och stirrar på min blå papperskorg. Funderade säkert på om den blå baljan också kunde ge stötar.

Inte lätt att vara hund alltid!

Idag sov i alla fall lilla Flizan till 8 så Matte var nöjd. Sedan bar det av till skogen där vi både såg kopparorm, fästing och massa vit-och blåsippor.

Blå- och rosasippor

Skogshund i motsol

Matte och Fliza bland vitsipporna

Matte hittade en fästing som klättrade i Flizas päls. Fästingen överlevde inte påsken.